Barista Cup skvaller

Så mina insidertips jag fått under semin slog in. Costas och Emma tog hem det. Säkert helt värdigt. Costas höll ett fint och tilltalande litet vinnaranförande och han vann över mig som fan. Han har kämpat hårt för det här. Vet inte hur många år han ställt upp men det är minst 3:e. Hoppas han får ett värdigt mottagande av Umeås kommunalråd och blir firad på torget! Synd att han jobbar så långt ifrån annars hade jag genast killat förbi på en lunch-latte.

Träffade många riktigt duktiga baristor i kulliserna men varför ställer inte dom alla upp? Är det prestationsångesten att vara på tipp-topp och alla dess förberedelser, kan man inte bara ställa upp med det man har? Gör som Stenis och Charlotte Kalla, 'de ä bara å åk/köra'.

Vem är mannen i mitten? John och Mattias på kanterna känner jag väl. De serverade kaffe på efterfesten. Lovade att inte recensera dom på denna blogg ;-) Skämt och sido, den var god!

Fick också sitta öga till öga med några av de baristor jag besökt med denna blogg. Någon ville prata mig till rätta, en andra var undvikande, den tredje uppmuntrande och den fjärde ville nog bara förstå mitt angreppssätt. Hela spektrat av kommentarer vill jag nog påstå.

I love Barista Cup !

Sett & Hört på Barista Cup semin

Var förbi och tittade på några av semifinalisterna i Barista Cup. En lugn härligt stämning med nästan uteslutande branchfolk. Det hela känns rätt påkostat och fräscht. Kul grej helt enkelt.




Tittade lite på deltagarnas mönster och dom var klart sämre än vad jag förväntat mig. Trodde det skulle vara felfria hjärtan och löv över hela brädet, men det var det sannerligen inte. Såg dessutom inga tjocka skumlager som jag ibland kan gilla såvida dom är väldigt fint skummade. Verkar vara nagelregeln som gäller. Tjuvsmakade på någons tävlingslatte och den smakade ljuvligt.


Stammisen DC på Riktigtkaffe.se gick vidare till finalen så det jublar vi för. Dessutom gick den gamle räven Costas vidare, tyvärr fick jag aldrig chansen att se uppvisningen. Espresso House båda kvinnliga deltagare gick också vidare, grattis till den kaffekedjan. Ryktet inför semin sa att Costas och Emma Andersson låg bäst till (recenserad för någon vecka sedan), själv kunde jag från läktarplats inte komma med någon kvalificerad gissning.




Hittade en hemmarostare i Kaffemaskinens monter. Kostar tydligen kring 5000. Nu kommer väl suget att börja rosta hemma..... RÄDDA MIG NÅGON !!!

Såg också att ex-Simon på EH som jag skrev om i min förra blogg redan fått lite fotouppdrag. Varför inte starta och plåta i den branch han kan bäst? http://www.beige.nu/4.3_list.asp?category=barista

En Master Barista slänger in handduken

En sorgens dag för alla kaffeälskare i Stockholm. Simon på Espresso House Regeringsdagen meddelade att han serverat sin sista kopp. Jag hade turen att pricka in hans sista dag och blev serverad en alldeles utsökt latte macchiato. Världen behöver fler Master Baristas.

Han ska tydligen dra vidare i livet och jobba som fotograf och chefredaktör för nån tidning jag nu för tillfället inte minns namnet på. Vi får önska honom all lycka i framtiden. Kanske får Home Barista Championships en ny favorit nu?

Modern konst under högt tempo i Gallerian

Besökte Emma på Coffee Cup (snart Espresso House) i Gallerian i lördags, också hon en Barista Cup semifinalist. Det var ett hårt tryck på caféet, massor av lördagsshoppingtrötta ville ha sin kaffe och Emma jobbade för högtryck. Hade tvälingen nästa helg gällt antal koppar i minuten hade hon legat bra till.

Emma kan sitt hantverk, men i det höga tempo som gäller på caféet så blir det inte riktigt kvalité ut i fingersetsarna. Mjölken sätts i skummning i fast läge (två kannor står staplade på varandra). Resultatet blir lite väl luftig, även om bubblorna är klart godkänt små, och det blir en lite väl stor och tydlig kaka överst.

Mönstret ska nog likna lite vildvuxet gräs. Ett enkelt motiv som påminner om modern konst, även om jag gillar Emmelie på Waynes Barkabys klart bättre, både i skarpa kanter och konstnärligt. Låter jag som Ernst Billgren eller???

Priset: skandalösa 33 kr. Vem är villig att betala så mycket för en latte? Uppenbarligen många eftersom trycket var hårt.

Bönan smakade på typiskt Espresso House vis, rätt så mild och god utan att sticka ut i någon speciell riktning. Totalupplevelsen är helt klart den bästa någonsin på en Coffee Cup, men så är det väl ändå numera influerat av Espresso House eftersom dom 'mergade' för något halvår sedan.

Summa sumarum: Mer än OK, men inte Barista Cup klass denna dag.

Lågprislatte på Tre med café

Besökte Tre med café på Fredsgatan i Sundbyberg igår kväll. Hade hoppats på att Barista Cup semifinalisten Richard Lindh skulle stå bakom spakarna men det visade sig vara en inte allt för kaffe intresserad yngre tjej.

Jag beställde som vanligt min Latte Macchiato och får till svar att hon inte visste vad det var för något. Dags att ana oro.
Tog den enkla förklaringen eftersom jag insåg att hon inte ville höra någon längre utläggning. "Gör bara en latte på en enkel espresso".

Nästa blunder blev när hon använde skeden för att få ut skummet ur kannan. Vanligtvis brukar jag vända på klacken på ett café som har skedar i kannan, men inte denna gång. Jag skulle ju testa ett Barista Cup café. För er som undrar varför nu det är sån blunder att använda sked så är det ett bevis på att skummet inte håller rätt konsistens. Mjölken har alltså skiktat sig för mycket och ett 'kakskikt' har bildats överst i kannan. För att få ut det måste han/hon hjälpa till med skeden. Behöver jag tillägga att bubblorna var stora? Pust, suck, stön. Tempraturen på mjölken var i alla fall bra, alltid något..

När jag väl drack kaffet smakade faktiskt bönan riktigt bra, även om mjölken som sagt var dålig. Av kaffekvarnsetiketten att döma använde dom Johan & Nyströms Infernom, det borgar för kvalitét. Priset var ett annat utropstecken, 20 kronor för en latte 'att ta med'. Vill nog påstå att det är det perfekta priset. En jämn tjugia eller två guldmynt, ingen växel eller annat strul.

Tyvärr blev mina bilder dåliga, eller vi kan skämtsamt säga att dom håller samma kvalitét som caféts latte, dvs "B". Hoppas ni har tur med barista om ni nån gång besöker detta ställe, det hade inte jag.

Wayne's Emmelie dominerar bland överblivna och defekta varor

Har nu varit och besökt min första barista semifinalist, Emmelie på Waynes Coffee i Barkaby Outlet. Ett något oväntat läge för ett trendigt café. Mitt bland ett uteköpcentrum för defekta och överblivna varor, men det blev en trevlig överaskning.

Besöket kom under lunchen och det var så där lagom lugnt tryck på stället. En stod i kassan och Emmelie skötte spakarna, så det flöt på bra. Omsorgsfullt förbereddes min Latte Macchiato och till min glädje serverades den i ett riktigt stort glas. Den bifogade bilden kanske inte riktigt visar hus stort glaset faktiskt är. Jag kunde sukta på den länge. Mönstret var omsorgsfullt gjort, om än lätt att tillverka så var det i alla fall kul att hon tog sig tid. Kanske tack vare den lugna stämningen. Mjölken var riktigt fin, det visar om inte annat de skarpa kanterna i mönstret. Skummet var lent och fint med microskåpiska bubblor, precis som det ska vara. Den gamla tumregeln att det ska vara en lillfingernagels tjocklek på skummet sprack all världens väg, men det gör inte mig någonting, kanske någon nitisk domare i Barista Cup säger ifrån.

Bönan var det absolut inget fel på, men heller inte något som stack ut positivt, den var rätt och slätt 'fair'. Tror nog att Emelie ställer upp med andra bönor till finalspelet. Nu säger väl nån att vilken böna som helst blir slät när det dränks i så mycket mjölk som i en stor Latte Macchiato, men där håller jag bestämt inte med. Det går visst att känna skillnad på bönorna även i en Latte Macchiato.

Hur som helst var helhetsupplevelsen mycket bra, väl i klass med storstädernas toppställen. Det här var överlägset bästa Waynes besöket i historien, se bara mitt tidigare inlägg på Akademibokhandelns Waynes.

Nu har jag betydligt större lust att dra till IKEA, bara jag får göra ett litet mellanstopp...