Har något hänt på Coco Vaja?

Dags för ett återbesök på den inte allt för gamla stället Coco Vaja på Nortullsgatan i Stockholm. Jag möter samtidigt upp på efterfrågan att leverera lite bilder från mina besök. Nu kan ni själva se kvalitéten på skummningen och eventuell latte art.

Precis som förra gångens besök så var det goda bönor, dåligt skummning och ingen latte art. Men kan man begära latte art när man köper 'to-go'?? Kanske inte, men jag blir hur som helst glad när jag får det. Om inte annat är det ett bevis på att mjölken är bra skummad.

Bönorna var Etiopiska Yiga, inköpta från Johan & Nyström men rostade av någon frifräsare. Kan han ha hetat Anders H-nånting? Hur som helst var den riktigt god. För en latteälskare räcker tyvärr inte det, vi vill ha perfekt skumning också. Hoppas Coco Vaja utvecklas i rätt riktning, men sen förra gången har det inte hänt något.

T&Kaffehus1 - min första kärlek (...till ett kaffehak)

Dags att recensera mitt gamla stamställe i Malmö. I just detta inlägg är jag faktiskt partiskt. Svårt att inte bli för någon som lärt en så mycket och dessutom sålt på mig min dyrgrip till espressomaskin, ECM Giotton. Under min dryga ettåriga vistelse i Malmö gick jag en dag förbi detta lilla ställe som verkade sälja lite bönor och maskiner. Butiken/caféet såg inte mycket ut för världen. I dessa dagar ska det ju vara moderna koncept i trendiga miljöer. In klev jag och bakom disken stod Mattias, en relativt ny barista med en stor kunskapstörst och med lika stor vilja att dela med sig av kunskapen. Vi kom att utveckla en bekantskap. Varje lunch då jag köpte min Latte Macchiato så svarade han också tålmodig på mina detaljfrågor om allt mellan himmel och jord i kaffeskapandets konst. Många frågor blev det, sen må jag vara en trög elev....

Precis när jag lämnade stan flyttade han butiken 20 meter längre upp på gatan (Fersensväg), med större ytor och framför allt med en ny LaMarzocco som jag aldrig hann provsmaka på. Mina omdömen nedan gäller således på den gamla Queens maskinen (om jag minns rätt) och den gamla lokalen som han hade för lite drygt ett halvår tillbaka.

Alltid riktigt bra microskum och bra temperatur. Trots att vi gick igenom flertalet bönor, fick alltid espressodelen av macchiaton mer än godkänt i betyg, vilket inte min Stockholmsfavorit Mellqvist fick senast. På toppen av detta så kostade latten alltid bara 23 kronor !!! Ett kap. Eller minns jag fel, någon bättre vetande kan väl korrigera i så fall. Inte kostade den mer i alla fall. Det gamla stället var inte något konventionellt café där en massa folk satt och mös och fikade. Här köper man bönor, te, maskiner och tillbehör, men man kan också som bekant bli serverad första klassens kaffe allt på en yta av 20 kvm. Enda minuset var väl Mattias latte art, där har jag mött hans övermän. Visst kunde han ganska ofta, men lägsta nivån kunde höjas. Inget jag brydde mig om för att latten smakade alltid lika bra. Sen vinglade jag tillbaka till jobbet på min cykel med latten i ena handen.

Mattias är också initiativtagare till Home Barista Championship som gick av stapeln i december. Förhoppningsvis växer tävlingen och blir en nationell angelägenhet.

Besök T&Kaffehus1 när du är i Malmö. Det är en order !