Knock Out seger för da Matteo

Så blev det äntligen ett besök på ett av Sveriges kanske bästa och välmeriterade caféer, da Matteo i Göteborg. År efter år producerar dom Barista Cup deltagare.

När jag glider in ser jag årets Barista Cup finalist, Mattias Björklund tillsammans med några yngre förmågor, jag drar genast slutsatsen att dom är sommarjobbare. Har nu förtiden börjat beställa en latte på enkel espresso eftersom jag allt för ofta får förklara för baristan vad en Latte Macchiato är för någonting, något jag tröttnat på. Här blir det istället jag som blir tillrättavisad, "du menar en Latte Machiato?".
Härligt !! Det lovar gott.

Det blir en av de förmodade sommarjobbarna som gör min latte, och jag biter mig själv i tungan att jag inte bad Mattias göra den. Hur som helst så lugnar jag mig då jag ser den nyskummade mjölken i kannan. Blank, glänsande, skinande mjölk, ungefär som högblankt porslin. Hur man får upp den fina ytan är för mig en gåta. Dom använder Arlas Barista mjölk, men jag vägrar tro att det är hemligheten. Sedan tar baristan betalt i lugn och ro innan allt hälls upp och mjölken behåller sin fina konsistens trots väntan. Hemma måste jag genast hälla upp min mjölk för att annars riskerar jag att den att skiktar sig för mycket, vilket inte tycks vara ett problem här.

Under upphällningen sker något jag inte noterat på andra ställen. På den riktiga latten och cappuccinon (som mina medföljande gäster beställt) häller baristan först upp 2-3 cm med mjölk, inväntar att mjölken lagt sig för att sedan hälla på det resterande. Det var alltså inte fråga om att dela upp skummet mellan två koppar, vilket jag sett på andra ställen med hög svansföring. Nu kan jag inte hålla mig och måste fråga varför han gjorde så. Till svar får jag att han "inte vill förstöra creman på espresson". Jag grunnar fortfarande på vilken skillnad det kan göra, men var så säkra på att jag kommer att exprementera på min hemmamaskin.

Sen spiller baristan en mikroskåpisk droppe av mjölken då han häller upp cappuccinon och han ruskar på huvudet och försiktigt försiktigt torkar han av med handduken. Här eftersträvas perfektion.

Och så till smaken.... Helt otroligt följsam och mjuk mjölk med fin tät konsistens. Alldeles lagom skumnivå i glaset, en lillfinger nagel. Bönan var någon da Matteo blandning från alla världens hörn, hur som helst är den mild och god och kompleterar mjölken utmärkt. Mönstret är det enda som kan förbättras, men det glömmer man fort när man smakar på sin latte. Totalupplevelsen känns ändå komplett. Priset känns orelevant i det här fallet, 32 kr för en mellanlatte som faktiskt var ganska liten.

Jag beställde faktiskt in en till och då stod Mattias för hantverket och den var precis lika god som den förmodade 'sommarjobbarens' ;-) !! På da Matteo är jag nu inte längre orolig för att få den 'rätta' baristan. Deras lägsta nivå känns ruskigt hög. Det här är kanske 5:e gången jag besöker stället de senaste 2 åren och det är alltid lika gott.

Kan vidare meddela att mackorna var grymma, personalen trevlig och uppmärksam utöver det vanliga, samt att det på toaletten fanns ett skötbord!!! Inget man förväntar sig på ett trångt stimmigt café med italienskt namn. Da Matteo slår knock på alla ställen jag besökt i Stockholm, endast Non Solo Bar och Mellqvist står upp i 10 ronder.