Det ska börjas i tid.....kanske ändå inte

Ibland kan uppfostran gå lite för långt. Jag ger mig själv lägsta betyg som föräldrer. Läs nedan stående sanna story som inträffade förra fredagen.

Skulle skojja lite med min 3 månaders baby, som nyss lärt sig greppa saker och ting. Sittande i Babybjörnen skulle jag lära henne att sköta spakarna på min andra stolthet, ECM Giotton. Ena handen satt stadigt på handtaget och hennes andra hand skulle jag placera på skumvredet. Mitt i allt tjo och tjim, och några sekunders ouppmärksamhet senare, så sitter hennes vänstra hand på brygghuset. Har inte haft en tanke på att den kan vara varm, men när hon snabbt rycker undan handen slår det mig. Tjutet visste inga gränser. Snabbt skulle hon nu befrias från Babybjörnen som blev ett klart stressmoment. Telefonsamtal till sjukvårdsaktuen rådgav 20 minuters spolning under kallt vatten. Några lugna minuter han det bli innan tjutet kom igång igen. Det blev en lång kväll och pappa skäms fortfarande som en hund. Dagen efter hade hon 4 blåsor på vänster handen.

Det slog mig aldrig att den kunde vara varm, trots att jag vet det. Tror det aldrig skulle hänt kring spisen. Att den skulle vara varm har man blivit itrummad sen barnsben. Nästa generations baristor som växer upp med maskinen i hemmet gör nog inte om mitt mistag.